Ibland blir det fel för vissa hundar. Ville är en hund som är uppfödd hos oss men flyttade som valp. Nu i vintras började han med dumheter. Han bet husse i handen några gånger och stötte eller nafsade i deras vuxna dotters ansikte vid ett par tillfällen. Alla incidenterna i körsituationer då spannet skulle starta.

Ville flyttade därför tillbaka till oss i mitten av februari. Eftersom Matti gillar problemhundar som utmanande projekt så va det givet att vi skulle testa. Ville sov en natt här hemma hos oss innan han följde med Matti ut på en fyradagarstur . Ut i arbete direkt brukar funka bra.
Första dagen bet han Matti två gånger i handen. Han blev inte ens arg på honom utan försökte bara bygga kontakt och förtroende. Två-tre veckor senare var det dags igen att nypas i handen. Då var det läge att tända till på alla cylindrar. Efter det har inget mer hänt. Nu jobbar han precis som våra hundar. Ganska lugn i starten men kan prova att rycka någon gång ibland.

Varför lyckades då detta? Vi tror att Ville är en sån hund som lätt blir stressad plus att han är enormt arbetsivrig (två helt skilda saker). Våra hundar är över lag lugna i körsituationer och då stressar han mindre. Dessutom så har han fått jobba hårt. Veckotur på veckotur med övernattningar ute . Han har hela dagarna varit på arbete med oss och olika gäster runt omkring sig. Det är mycket stimulans. Att gå som fritidsdraghund var helt enkelt inte tillräckligt för Ville, men en drömhund för långdistans och turistverksamhet.