Förutom en stor hundgård har vi en än större rasthage åt hundarna. Varje dag busas och rusas det över stock och sten, mellan träd och stubbar. Lyckan är stor att få sträcka ut och vara lös, alla tillsammans.
Zuss en av våra ettåringar är kanske en av de som busar mest i hagen. Snabb som vinden och älskar springa. Men så härom kvällen dök olyckan upp och Zuss vred tassen fel. Skrikande hoppade hon på tre ben olycklig in i sin hundgård.

Ibland är det svårt att avgöra om det endast är en sträckning eller något värre som ett brutet ben. Huskies visar sällan sin ägare vart de har ont och när Stina klämde, kände, sträckte och tänjde överallt i benet och tassen sa Zuss inte ett knyst. Vi beslutade att avvakta över natten för att se om det blev någon förändring antingen mot det positiva eller negativa.
Morgonen efter när Stina gick ner i hundgården satt Zuss med benet lyft och med en rejält svullen tass och visade smärta vid beröring.

Efter ett samtal med veterinär Dan Grill på Lapplands Djurklinik i Gällivare packade vi oss i bilen och for upp. En röntgen visade att ett ben i tassen var av men tur i oturen så låg det i rätt läge och behövdes varken opereras eller gipsas.
Zuss får nu var innehund i 3 veckor och har stödskena med bandage. Hon skuttar runt i huset och slappar i soffan som om hon aldrig någonsin varit en utehund.
Efter 3 veckorna kan hon få flytta ut igen men får inte springa runt och busa förrän efter ytterligare 3 veckor.

Skena och bandage ger stöd så att benet i tassen läker som det ska.