Denna säsong har gått på räls. Inga värre snöstormar, inga vansinnessnöfall, inga extrema perioder med under -45C osv. Visst har det blåst, snöat och tempen pekade under -40C även då vi var tvungen att tälta men det är ju tämligen normalt om man bor norr om Polcirkeln.

Förvintern består av kortare turer. Vi kör en hel del fikaturer med gäster som passagerare på slädarna. Det blir tunga lass med dryga 400kg på de 12-spann vi vanligtvis kör. Spåren är preparerade och fikaplatserna förberedda. Sedan kör vi även en del 2-4 dagarsturer i skogslandet som även de går mellan kojor och vår tältcamp. Hundarna får komma hem och bo på kenneln emellanåt.

Expeditionsperioden börjar i slutet av Februari och i år var jag ute 9,5 veckor utan att komma hem. Detta är den i särklass tuffaste perioden för hundarna. Vi kör ca 200km/vecka så i år blev det bara under denna perioden runt 1800km i terrängen med tunga slädar. Varje vecka har vi möjlighet att byta ut en del hundar men några stannar faktiskt hela perioden. Såväl hundarna som jag tappar en del vikt och efter en säsong är vi allt annat än feta. De hundar som är hemma går antingen på kortare turer med Stina eller vilar helt och hållet.

Vi har ännu i början av maj körförhållanden direkt ut från kenneln. Sedan kan vi i bästa fall ha snö en timmes bilfärd bort under resten av Maj månad. Men det kan ju även vara skönt med ett litet uppehåll från draghundskörandet. Träningen skall ju trots allt igång under första veckan i Augusti och det är ju inte mycket mer än 12 veckor kvar tills dess. Vill ni se mer bilder och läsa mer om den gågna säsongen så ta en titt på Mattisblogg.